Min tid på Sveps

Jag var mitt i min depression , och svår kris, åt mediciner.

Jag gick till min psykoterapi 3ggr i veckan.  Började snabbt komma längre och längre in i mig.

Och kunde börja fokusera på allt de andra som hände runt en.

En dag började jag googla ungdomsverkstäder, och fann Sveps.

Berättade för min psykolog om det och hon tyckte de lät som en bra ide att vara i kontakt med

dem.  Skickade ett mail iväg till Camilla som jobbar på Sveps som var individuell handledare.

Hon svarade snabbt och vi bestämde en träff. Den dagen kom och jag tog spårvag 10 upp till

dem.  Och där möter jag en glad Camilla, väldigt  öppen och hjälpsam. Vi pratade om vad jag

gjort tidigare. Och hon berättade för mig vilka möjligheter de fanns på Sveps. De var Starten

som var aktuell för mig.  Då gick vi på en rundvandring och hälsa på hos Non-Stop och där efter

hos Starten där Tarre och höll något föredrag. De bestämdes senare om att jag skulle komma

på onsdagen då första gången. Och de såg jag framemot. Matlagning var det på program de

hade vi varje onsdag. Det var att planer och utföra. Det var väldigt trevligt. Efter några gånger

ansåg jag att allt är inte så självklart för alla. Så där kunde jag också vara som stöd och berätta.

Massa program hade vi, banken var på besök några gånger, IT-hur allt påverkas idag, studie och

arbetsmöjligheter. Vi disskuterade massor med Tarre. Och jag började fundera vad vill jag göra ?

Kom snart till att jag ville studera Datanom i Ekenäs. Och Tarre tog på möjligheterna för mig.

Sedan blev de separation med min partner, så blev aktuellt att flytta hem till egna trakter.

Men då behövde jag hjälv av Jana med alla papper och lägenhetsökande.

Där efter blev de besök på socialen och skolan tillsammans med Jana. Och de kändes jätte

tryggt att ha henne med. Det blev flytt och allt var frid och fröjd tänkte jag.  Hittade lägenhet

och vänta att studierna skulle börja. Men de blev inte så kris i familjen blev att ta hand om det.

Allt gick för långt, trodde jag var frisk. Men allt ramlade igen. Pengarna räckte inte till både

studier och hyra.  Men allt slutade gott ändå, hittade min nuvarande kille från Hangö.

Jag tyckte de var tidigt att flytta ihop, men hade nog inget annat val i den situationen.

Han var den ända räddningen. Och idag är jag så frisk som jag kan vara och lycklig tillsammans

med min sambo.

Stort tack till Sveps, till alla personal men mesta till Tarre och Jana. Vi var som en hel familj.

Tur att ni fanns där då jag hade de svårt. Rekommendera varmt.