Från skolavhoppare till hårt arbetande gymnasisit

Det är inte länge sedan Julia Aminoff lät bli att gå till skolan och fördrev dagarna med att göra ingenting. Ungdomsverkstaden Sveps blev startskottet på hennes nya tillvaro: En kombination av kaféarbete och gymnasiestudier.

Få 18-åringar gör lika långa arbetsdagar som Julia Aminoff. De flesta morgnar ringer väckarklockan redan klockan fem varpå hon beger sig till jobbet – kaféet Sis Deli på Högbergsgatan där hon inleder arbetsdagen. Det första hon gör är att låsa upp, ställa i ordning, tillreda frukostsmörgåsar och koka kaffe i väntan på kunderna. Efter ett långt arbetspass hinner hon hålla ett par timmar paus innan nästa jobb tar vid, det vill säga att gå i skola vid Helsingfors aftongymnasium där favoritämnena är modersmål och psykologi. Också matematiken är kul, säger hon.

Men alltid har det inte varit så. Ännu för några år sedan var Julia Aminoff vad man kan kalla en skolavhoppare som skolkade och som under en period gick hemma om dagarna utan att göra någonting alls.

HBL träffar Aminoff efter ett arbetspass på kaféet och möter en intelligent och kvicktänkt ung kvinna som ska berätta sin historia: varför hon vantrivdes på lektionerna, skolkade och till slut helt hoppade av skolan. Hon ska också förklara vad som fick henne att plikttroget börja jobba och återuppta de avbrutna studierna.

Foto: Niklas Tallqvist

Nej tack till Norsen-Hanken-Handelsbanken

– Jag har funderat mycket på varför det gick som det gjorde. Det som hade störst inverkan var att jag upplevde många av mina lärare som oinspirerande och trista. Jag fick helt enkelt dålig handledning i skolan.

Till saken bidrog att hon gick i anrika Norsens högstadieskola där de flesta eleverna var stöpta i samma form.

– Det sägs ju lite på skämt att de som går i Norsen har samma bana framför sig: Norsen – Hanken – Handelsbanken. Där fanns just ingen diversitet, säger Aminoff och förklarar att hon själv inte tyckte att hon passade in, utan snarast såg sig som något av en rebell i sammanhanget.

Efter högstadiet började hon vid Aftis, det vill säga Tölö gymnasiums vuxenlinje med undervisning på kvällstid, men det gick inte som planerat.

– Jag kan inte påstå att jag skulle ha varit särskilt närvarande under lektionerna. Efter ett tag sparkade skolan ut mig och sade att jag inte var välkommen tillbaka förrän jag hade fyllt 18 och var mogen att gå där.

Aminoff blev arg och besviken över misslyckandet och gjorde efter det här så gott som ingenting.

– Den vintern var en besynnerlig tid. Jag kunde gå ensam hemma i cirklar och ibland sträcktittade jag på serier på Netflix. Men i princip gjorde jag inget alls. Det blev lite underligt då folk frågade vad jag sysslade med och jag svarade, ingenting.

Efter att ha gått sysslolös i några månader gick hon med på att besöka ungdomsverkstaden Sveps som har i uppgift att se till att svenskspråkiga skolavhoppare i huvudstadsregionen kommer på rätt köl igen.

– Jag hade hört om stället flera gånger tidigare men var mycket kritiskt inställd till att gå dit och trodde inte att verkstaden skulle vara till någon nytta för mig.

Men då hon väl besökte stället började hon ändra uppfattning.

– Det var en lättnad att märka att det fanns andra än jag själv som hade “feilat” och jag tyckte om att gå dit. Så småningom växte jag ut ur rollen att inte göra något.

Telefonväckning ingår i servicen

Verksamhetsledaren för Sveps, Tariku “Tarre” Ahlfors, erbjuder de ungdomar som går i nybörjargruppen Starten, telefonväckning om så önskas. Och det gjorde Aminoff.

– Det betydde mycket för mig att någon ringde på morgonen och bad mig komma dit. Det motiverade mig att stiga upp.

Efter en vår i Starten på Sveps gav Aminoff gymnasiet ett nytt försök. Just det året krävdes inte särskilt höga betyg för att komma in i Lärkan vilket innebar att Aminoff “av misstag” hamnade där. Snart gick det dock upp för henne att Lärkan var en mycket intensiv skola och det tog bara tre månader innan hon började skolka igen. Så det blev Sveps på nytt, men den här gången kom hon att gå i fortsättningsgruppen Nonstop, som i motsats till Starten förutsätter närvaro och att man passar tiderna själv.

Aminoff har alltid gillat att arbeta, i motsats till skolan som hon inte har upplevt som lika meningsfull. Därför gläds hon åt att hon själv har haft det förhållandevis lätt att hitta jobb. I somras blev det restaurangarbete och barnpassning i Stockholm och sedan början av hösten jobbar hon på kaféet i Ulrikasborg – ett jobb som går att kombinera med gymnasiestudier vid Aftis.

– De lärare som kom ihåg mig från tiden innan jag fick sparken därifrån, var kanske inte så begeistrade vid åsynen av mig, men den här gången har det gått riktigt bra, säger hon glatt.

Julia Aminoff har grubblat mycket över varför just hon halkade ur systemet.

– Våra skolor är inte anpassade för alla utan bygger på att eleverna ska anpassa sig till systemet. Men jag var kritisk och ifrågasättande.

Förutfattade meningar

Aminoff är medveten om att vissa ser ner på skolavhoppare.

– Många anser att man är korkad eller inkapabel på ett intellektuellt plan, men så är det ju inte alls.

De förutfattade meningarna har inte stört Aminoff i nämnvärd grad. Men hon minns en fest där en kille frågade vad hon sysslade med.

Han hade inte hört talas om Sveps och Julia Aminoff kunde höra en annan kille viska till honom: “Det är för dem som har misslyckats”. Julia Aminoff var tillräckligt hårdhudad för att inte bli nedslagen över den nedlåtande kommentaren, men hon säger att många unga blir ledsna över att stämplas som avvikande.

Hon är tacksam över det stöd och den uppmuntran hon fick vid Sveps.

– För mig var det alldeles super att få komma till Sveps. Hade jag blivit hänvisad till en finskspråkig arbetsverkstad hade det inte blivit någonting av det hela. På den tiden kunde jag inte finska så bra.

Ökad press märks

Sveps verksamhetsledare Tariku Ahlfors tar emot HBL i Sveps hemtrevliga utrymmen i granitborgen G18 i centrum av Helsingfors. Verksamheten bekostas dels av kommunerna i huvudstadsregionen, dels av Undervisningsministeriet.

Ahlfors säger att allt fler unga i dag drabbas av ångest och press och att det märks hos Sveps.

– Det ligger lite i tiden att man förutsätts se ut på ett visst sätt, man ska vara populär och skaffa sig ett fint yrke. Sociala medier är säkert en faktor som inverkar på det hela. Samtidigt som samhället blir allt stressigare förväntas man lägga upp fina bilder av sig själv på semesterresor och liknande. Pressen gör att allt fler riskerar att trilla av, säger Ahlfors.

Ahlfors uppfattning om varför vissa elever hoppar av skolan överensstämmer fullständigt med Julia Aminoffs:

– Det borde satsas mer på våra grundskolor, säger Ahlfors.

En delförklaring till att så många unga i dag går hemma utan att jobba och utan att gå i skola, är helt enkelt för att de har föräldrar som går med på att bekosta deras tillvaro också om den unga inte går i skola eller gör något meningsfullt om dagarna. Det är något som han inte rekommenderar, i synnerhet då det är frågan om barn som precis har gått ut högstadiet.

– Det är viktigt att se till att de unga har en social gemenskap och en meningsfull tillvaro.

ARTIKEL I HBL 30.11.2016

Det räcker att du kämpar

Vi har alla fått höra fina historier om hur en människa har hittat sin väg i världen. Någon såg en skadad fågel på gatan när han var ung och bestämde sig där och då att bli veterinär. En annan vill ha ändring och är redo att slåss med knytnävarna för det. En följer sin passion och kärlek oavsett vad de andra runt omkring henne tycker. De vet vad de vill ha, vad kämpa för. De har ett harnesk och ett armborst redo att skjuta med. Jag var inte en av dem.
Så länge som jag kommer ihåg har jag känt mig som en outsider. Inget jag gjorde räckte till. Bara att gå ut var otroligt svårt för mig. Att sitta stilla och hålla käften var egentligen det enda jag lärt mig från mitt barndom. Jag hade aldrig någon som sagt att de var stolta över mig. Jag började undvika sociala situationer så långt jag kunde och under en vanlig skolvecka på lågstadiet hade jag en vana att låsa mig själv till toaletten minst en gång. Jag satt där och grät. Jag hatade mig själv och såg mig sjäv som någonting värdelöst. Jag hade inga talang, var bara ett jävla stort skämt. Och jag hade ingen som skulle ha sagt mig annat. Så jag gjorde ett beslut – jag rymde från verkligheten.

Jag började bygga på en annan verklighet för drygt 15 år sedan. Där kunde jag delta i alla de äventyren jag ville, vara vänner med trollkarl och pop-stjärnor och mest av allt fick jag vara vem som helst. Och jag ville vara vem som helst utan mig själv. Men för att jag levde i min egen fantasi och blev riven till “verkligheten” gång efter gång, började jag ta bitar av det med mig. Bitar av den magin jag kände utanför allt annat, för där var jag en del av någonting större. Där var jag lycklig.

Stunderna då jag var tvungen att vara borta från min fantasi gjorde ont, så jag började limma bitarna jag tagit runt mitt ansikte. Så småningom började det inverka mitt betéende, mitt sätt att tala och tänka. Jag tog med så mycket av det sagolika som jag kunde, utan att ens tänka på det dess mer. Men allt det här gjorde mig till någotning falskt i andras ögon. Det som var sagolikt och magiskt för mig, såg andra som lögner. Det fick jag verkligen lära mig hårda vägen.

Men nu är saken annorlunda. Nu är jag i vuxen ålder. Inget barn, ingen tonårig.

Jag klarar mig fortfarande inte utan min fantasivärld. Det är den jag egentligen lever i, men det är inte den jag vill leva i. Jag vill ha en verklig värld, en som jag kan röra med mina egna händer. Jag kommer inte att bli en läkare eller en som gör välgörenhet. Du behöver inte det heller. Minns du gången då lånade din axel till en vän? Minns du hur du satt en annnan människans behov före dina egna? Då du gav ett leende till en total främling? Då du älskat någon?
Det räcker. Man måste se på världen som den är. Jovisst, det gör ont, men allting som är vackert har blivit byggt av någonting som en gång varit fult. Det räcker med att du vill göra någonting. Du är inte den enda och du är inte ensam. Det räcker att du är här.

Det räcker att du kämpar.

Nyårslöften

Ett nytt år är fyllt av nya möjligheter. Vad har du för planer inför år 2015? Har du givit nyårslöften om vad du vill åstadkomma under det nya året? Har du lovat att börja träna mera, sluta röka, sluta äta socker, ta vara på varje dag och att leva ett hälsosammare liv? Vackert så. Om det får dig att må bra så är det fina saker att eftersträva.
Gör bara inte som jag brukar göra, satsa fullt i januari och när vi är i mitten av februari är du så utled på allt hälsotänkande att du inte orkar satsa mera och godispåsen och soffan lockar betydligt mera än ett svettigt gym. Allt eller inget liksom. Också i år har jag förnyat medlemskapet till mitt gym och hoppas att ta mig dit de närmaste dagarna. Men i år har jag lovat mig själv att vara snällare med mig själv. Jag ska ta det med måtta och lyssna mera på mig själv. Skippa lite ”jag borde” och ersätta dem med ”jag får”.
Har du någonsin lagt märke till vilken röst och vilken ton du använder när du talar till dig själv? Sättet vi talar med oss själva är mycket hårdare och mera kritiskt än vi någonsin skulle använda med andra människor då det skulle kunna tolkas som elakt eller kränkande. Varför tillåter vi att andra människor har brister och kan uppskatta det som inte är perfekt i andra, samtidigt som vi är våra egna största kritiker. Det kommer alltid att finnas saker som vi inte är helt nöjda med så var inte så hård mot dig själv. Ge dig själv och din kropp komplimanger och se det som är fint och charmigt i just dig. Var lika snäll mot dig själv som du är mot andra, för det är du värd. Hoppas att du får ett bra år 2015!

JULHÄLSNINGAR

Julen närmar sig med stormsteg och på Sveps har  hunnit fira julfest med alla unga samt personalen. Fin stämning, god mat och utmärkt sällskap! Inför det nya året ser vi på Sveps fram emot att fortsätta arbetet med många härliga unga och det goda samarbete med alla våra olika samarbetspartners! Vi hoppas att ni alla har möjlighet att vila upp er under julhelgen och så fortsätter vi tillsammans att arbeta mot att hitta egna vägar till sysselsättning och en bra vardag.
Vi på Sveps vill önska Er
En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2015!

WP_20141219_005